tisdag 2 juni 2015

Life

Livetsspel och spelets regler

Både denna vecka och den föregående har varit så fullproppad med saker på mitt schemat. Flytten från Nacka till Bromma har tagit musten ur mig samtidigt som som jag känner mig väldigt väldigt stressad över kemitentan som jag ska ha imorgon. Om jag inte hade behövt lägga all min tid på flytten kanske det hade känns annorlunda.

Igår kväll packade vi ihop det näst sista lasset saker in i Polon innan vi sent på natten körde dom till Bromma för att sova där. Kl. 08:00 på morgonen skulle en städfirma komma vilket jag skulle planera och man kan helt enkelt säga att jag hade lite för mycket i huvudet att hålla koll på samtidigt. Vilket kan vara en så god anledning som någon till varför det skedde en liten olycka. När jag klev ut ur förarplatsen på polon glider telefonen ur fickan på min huvtröja och dyker hals över huvud ned i asfalten. Jag ser den ligga i den dunkla gatubelysningen med baksidan upp och bara vet att den är trasig. Vilket den också såklart var, precis vad jag behövde, ännu en sak att tänka på.

På torsdag och fredag ska jag lyckas hitta till en ny arbetsplats utan att ha en telefon som kan guida mig vägen dit. Vi får se hur jag löser det!

Då allt negativt i livet slår till med full kraft på en och samma gång, undrar jag när det ska börja hända positiva saker igen. Allt kan ju inte fortsätta att vara jobbigt i oändlighet, så när vänder det? Eller måste man vända på saker till sin egen fördel på egenhand? Jag tror verkligen att allt i livet sker av en anledning och att allt hänger ihop i ett stort pussel, men hur ska man kunna orka med den jobbiga och negativa pusselbit som man har framför sig just nu när man inte kan se hela bilden och se ett slut på eländet?

När jag stöter på en jobbig situation eller eller som det är nu några jobbiga veckor så försöker jag alltid tänka praktiskt och vara realistisk. Jag kanske inte hinner träna den här veckan, eller så hinner jag inte laga mat, att sminka mig innan jag går till skolan kanske måste gå bort. Prioritering helt enkelt. Dessutom är det viktigt att leva i de små stunderna av glädje och försöka se ett slut på det hela. Allt löser sig i slutändan det gäller bara att hålla motivationen och tålamodet uppe! Kramar

//Last night we packed up the penultimate load of things into my car before we drove them to Bromma and also to sleep there. Kl. 08:00 in the morning, a cleaning company would be comig which I had to plan and one can simply say that I had a little too much in my head at the moment. Which may be as good a reason as any why there was a little accident. When I stepped out of the driver's seat my phone slid from the pocket of my hoodie and dives head over heels into the ground. I saw it lying in the dim street lights with the back up and just knew that it is broken. Which also of course was exactly what I needed, one more thing to think about.

On Thursday and Friday I'll have to manage to find to my new job without having a phone that can guide me. We'll see how I solve it!

When everything negative in life strikes with full force at the same time, I wonder when it will begin o happen positive things again. Everything can not continue to be hard, so when does it turns? Or do you need to turn things to your own advantage on your own? I truly believe that everything in life happens for a reason and that everything is connected in a big puzzle, but how will you cope with the annoying and negative piece of the puzzle that you have before you right now when you can not see the whole picture and see a end to the misery?

When I encounter a difficult situation or or as it is now some tough weeks, I always try to think of practical and realistic. I may not have time to wrkout this week, or so I have no time to cook, to apply makeup before I go to school may have to go away. Prioritization simply. In addition, it is important to live in the small moments of joy and trying to see an end to it all. Everything will work out in the end you just have to keep the motivation and the patience up! Hugs